Massa Charlietime =D

Yes, denna veckan får jag massa Charlietime, tid bara till mig själv =) På jobbet är det allmänt stökigt med mekaniker från Askim och Paris som möblerar om och bygger ihop nya produksjonslinjer i fabriken, här ska gräddas pannkakor i raketfart om allt fungerar som det ska. Under tiden har jag pappersarbete så det räcker och blir över hela veckan och lite till... Mötet med Frank igår gick inte riktigt som jag hade hoppats. Istället för att presentera så mycket som en enda föränding åt rätt håll, kopierade han helt sonika över alla dokument i orginalversjon till mig och la över allt arbete på mig med ett "ring om det är nåt"

Kul! =/ Men fördelen är att jag nu har möjlighet att ändra vad jag vill när jag vill hur jag vill, utan att först gå igenom långa diskussjoner med Frank som sällan leder längre än halvvägs, eftersom hans system är perfekt och inte behöver ändras, oavsett vad ISO-revisorn menar. Istället för att sitta hjälplös mitt emellan en envis extern rådgivare och en svindyr revisor kan jag nu plocka fram mina egna kunskaper, damma av dem med lite sunt förnuft och få något gjort. Tio gånger mer pappersarbete är trots allt bättre än en massa slöseri med tid över mail och telefon.

Fransmännen tycker att det är väldigt kallt ute, men det är bara -18 ännu. Min bil tyckte att det var kallt när det var -7, men med motorvärmare startade den utan diskussjon imorse och gick så fint så! Åmli tur och retur var inga problem, men när jag skulle hämta Eric på skolan en timme senare kom jag nätt och jämnt upp för backen innan det small till någonstans bak under bilen och växellådan slutade fungera. Jag fick hjälp av ett gäng grabbar i 10-klass med att skjuva in bilen den sista biten på parkeringen och sen var det bara att ringa bärgningsbilen för andra gången på två månader. Förra gången jag ringde slutade med 18 000 spänn och knappt hinner jag betala förrän det händer igen. Den bilen är en dröm att köra, på snö och is som på torr asfalt - men nu är den billig...

Jag tillbringar min Charlietime hemma och har blivit riktigt huslig mitt i allt pappersarbete. De oändliga tvätthögarna har försvunnit, köket är skinande rent, vi har fått in ett nytt bord från 1872 i vardagsrummet som låter oss utnyttja hela rummet lite bättre och det har blivit julmysigt med gardiner, juldukar och ljus överallt. Det tillfälliga boendet har plötsligt förvandlats till ett hem =) Men för mig finns det en sak som är viktigare än allt annat när det kommer till att bo och trivas - mat. Och med så mycket Charlietime hinner det bli rejäla middagar innan Eric kommer hem från jobbet.

Eftersom han är så dålig på att äta frukost fortfarande och har ett pressat schema på jobbet skulle man kunna förvänta sig att han ska kasta sig över middagen när han kommer hem. Men det Eric kastar sig över är julklappen vi har investerat i till oss själva (mest till Eric, mest för min skull) och den kan vara mycket svår att slita sig från. Men jag är bra på att hitta knep som funkar på det mesta och Eric är inte så hopplös som han tror =) En hemlagad köttbulle i munnen följt av ett förtjust "Ooh god damn!" och sen var det inte så svårt att lägga ifrån sig spelkontrollen =)

För ett år sedan hade jag aldrig trott att jag skulle komma att falla så djupt för den här energiska lilla långhåriga grabben med så mycket issues och så lite att hålla fast vid. Jag drömde om något rejält och stabilt, någon hårt arbetande att söka trygghet hos. Istället lyckades jag hitta ett yrväder till motsats utan någon som helst trygghet att erbjuda, bortsett från den han planterat inuti mig som får mig att känna mig nästan odödlig på ett bra sätt. Något nytt och outforskat som jag lärt mig att älska på alla plan och bortom alla gränser. Den känslan är så mycket större än något jag någonsin kunnat föreställa mig.