Upsidedown, downsideup

Jag har bra dagar och dåliga dagar. Bra dagar när allt går som på räls och dåliga vid minsta lilla motgång, eftersom mitt livståg brukar hålla sig på rälsen. När det spårar ur flyr jag till min lilla drömvärld och tittar efter andra jobb när det känns tungt på fabriken, till och med klickar iväg mitt enkla CV om andra jobb verkar tillräckligt intressanta. Den senaste tiden har det trillat in ganska många intressanta jobb på arbetsmarknaden och under mina få dåliga dagar har jag sökt totalt fyra stycken. Inte för att jag har så stor lust att byta jobb egentligen, utan mer av ren nyfikenhet. Efter en dag i fabriken är det inte ovanligt med ett par missade samtal på mobilen, men idag hade det trillat in ett röstmeddelande från en tjej i Oslo som tyckte att jag skulle komma på arbetsintervju och jag kunde väl ringa upp henne? Det gäller ett av de mest intressanta jobben, som produktutvecklare vid ett stort glassföretag. Jag har inte ringt upp ännu, kanske gör det imorgon. Eric tycker absolut att jag ska gå på intervjun i alla fall och han har säkert rätt i att det är något jag kan dra nytta av oavsett vad som händer. Men hela situationen har fått mig att inse en hel del redan nu. Jag trivs förbannat bra just precis här, både med jobb och livet i övrigt. Men jag har också fått en bekräftelse som ger mig stor trygghet – skulle skeppet förlisa så är det inte så jäkla svårt att hålla sig flytande, det är bara att simma och jag behöver antagligen inte vänta så värst länge på en ledig plats i någon räddningsbåt heller. >> Fortsätt simma, fortsätt simma << =P Men nu ska jag sova, för imorgon har vi ett stort beslut att fatta!