tirsdag 22. juni 2010

Stories of Packis

På turistbyrån på ön Skopelos arbetade en gång engelskan Jane med att marknadsföra segelturer på Medelhavet åt den grekiske kaptenen Packis. Jane gjorde ett bra jobb men hann aldrig själv med någon segeltur innan hon reste hem igen och började jobba åt Naturvårdsverket i England. Tjugotvå år senare reste hon på sin semester för första gången tillbaka till den lilla ön och passade även på att boka en biljett åt sig på segelbåten där kapten Packis fortfarande arbetade. Det blev ett kärt återseende i söndags. Kapten Packis hade många bra historier som han smidigt sköt in i passande sammanhang under våra diskussioner med Jane.

För att försöka komma tillrätta med världssvälten skickade FN vid något tillfälle ut ett brev med följande meddelande: Please help us with the food shortage in the rest of the world. Tyvärr fick den förenta nationen aldrig något gensvar, eftersom ingen förstod hela innehållet i brevet. I Kina förstod man inte uttrycket Please, i Afrika visste man inte vad Food var för något, i Europa förstod man inte begreppet Food shortage och i USA hade man aldrig hört talas om The rest of the world. Därför svälter fortfarande stora delar av världens befolkning.
Kapten Packis hade också sin syn på Paradiset och helvetet, med hänsyn till olika nationer. I paradiset stod italienarna för matlagningen, tyskarna var mekaniker, engelsmännen poliser, schweitzarna stod för organisationen, och grekerna var älskare. I helvetet där emot var italienarna mekaniker, tyskarna poliser, engelsmännen älskare, schweitsarna lagade maten medan grekerna stod för organisationen...

Ingen kommentarer:

Legg inn en kommentar